Broderiets återkomst

 Jag läser mer och mer om att det är många tröttnat på sociala medier, alla snabba klipp, reels, att scrolla i flödena, att tiden bara försvinner osv. I stället längtar man nu efter att använda sina händer, t.ex börja handarbeta, sticka, virka, sy, måla, men även läsa böcker, bläddra i tidningar osv. 

Förr om åren handarbetade jag jämt men eftersom jag hade ett yrke där jag satt framför skrivmaskinen och senare datorn kunde jag inte fortsätta ned handarbetet. 8 timmars arbete och på rasterna åkte handarbetet fram och ibland även på kvällarna. Det slutade med att nacke, axlar och armbågar tog stryk och till slut fick jag sluta med handarbetet. 

För ett tag sedan såg jag att Cappelen Dimyr utökat sitt sortiment med bordslinne. Man började ju med mattor och senare kuddar och överkast och nu har man alltså utökat med dukar och servetter.

Så vackra bilder! Samtliga bilder här ovan är hämtade från Cappelen Dimyrs instagram. 

När jag såg bilderna kom jag att tänka på en duk som jag började brodera för många år sedan med det som kallas engelskt broderi, hålbroderi tror jag man kan säga. Säkert 25 - 30 år sedan jag slutade brodera på den här duken efter att ha kommit halvvägs med broderiet. Jag har sparat den och nu plockade jag fram den igen för att se hur den såg ut. Tyget är lite skrynkligt efter att ha legat nedpackat många år men man kan ju se hur broderiet ser ut i alla fall. 

Ja banne mig att jag ska sätta igång med den här duken igen nu när jag inte jobbar längre,  så kul om jag kan få den färdig. En dag i veckan har vi systuga här i föreningen där jag kan börja eller varför inte gå tillbaka till min gamla syjunta där jag var med för mer än 50 år sedan och som fortfarande är igång. Jag bodde fortfarande hemma när jag gick med i den syjuntan en gång i tiden. Fortsättning följer ...